tisdag 29 december 2009

Jullov!

Juules Blogg har Jullov. Deal with it.


torsdag 17 december 2009

Ölprovning

Öl. Den ädla, eleganta, smakfulla och politiskt korrekta brygden har vi testat i slottet. 6 olika finska ölsorter. 6 rutinerade ölkonsumenter. Snapsglas, spottkoppar och tilltugg. Förutsättningarna var de bästa. Smaklökarna var alerta och redo att bli testade. Vissa deltagare hade skippat både frukost och tandborstning för att undvika diverse störningsmoment i smakupplevelsen.


Förste deltagaren ut var Conny. Jag hade handplockat tävlingsmänniskor som var uttalade ölvänner och Conny var ett självklart val. Conny, som tidigare i höst blev korad till Mr. Replotson 2009, såg väldigt självsäker ut när han traskade in i ölprovningsrummet, men testet är svårare än vad det ser ut.


Conny använde sig av alla sinnen. Syn, lukt, smak och till och med hörsel. Resultatet blev imponerande 2/6 rätt.
Näste man till rakning var Hannes, mer känd för sin imponerande ölhävningsförmåga (2 stop på 7,64 sec) än sina smaklökar. Han tog god tid på sig och spekulerade hit och dit om konsistens, kolsyrehalter och diverse smaknyanser. Han lyckades få 1/6.

Micke tillhörde förhandsfavoriterna, eftersom han jobbar som bartender. Han är en finsmakare i alla avseenden. Man finner honom inte sällan i köket, där han tillreder olika exotiska rätter. Ostbricka och tillhörande (dyrt) vin är ingen ovanlighet heller. Detta till trots så erkände han motvilligt att han chansat på de flesta ölen. Resultatet: 2/6 rätt. Han bad mig att skriva att han fortfarande är singel.

Niklas var taggad till tusen, och använde vattenkannan flitigt mellan ölen för att "nollställa sig". En bra taktik! Han kom även på den briljanta idén att jämföra olika färgnyanser med varandra. 1/6 rätt. Han påstod dock att han i misstag måste ha bytt plats på ett par öl.

Linkken hade gjort detta test förut och var därmed rutinerad. Han visste att det krävs maximal koncentration och en god portion tur. Hans bästa ölminne var Guinness i England. Jag kan inte annat än hålla med. 1/6 lyckades han pricka.

Så var det dags för förhandsfavoriten Juules. Jag hade laddat hela dagens med situps och olika käk-övningar. Jag urskiljde omgånde de "svaga" ölen Olvi och Lapin. Dessvärre kunde jag inte sätta fingret på vilken som var vilken. Jag hade inga problem att skönja den starka frukt- och rök-karaktären som utmärker Karhu. Värre var det med Karjala, Koff och Sandels. Mitt resultat (1/6) återspeglar inte riktigt min insats, så jag är lite besviken.

Vad lär vi oss av detta test? Karhu är den den enda ölen som sticker ut, med sin starka, fruktiga prägel. Annars är skillnaden mellan finskt öl minimal. Köp alltid det billigaste butiken har att erbjuda!

tisdag 8 december 2009

Freedom!

Tentläsning? Nej, usch nej. Det finns så mycket annat spännande och kreativt man kan hitta på. Som att dregla vid Ollis bardisk t.ex.
Jag är inne på min nionde, NIONDE, måltid som innehåller korv nu. Vissa tror att jag snart förvandlas till en stor bratwurst. Pyttsan! Korv är nyttigt, gott, estetiskt tilltalande, men framförallt billigt. Till maten kan man med gott samvete ta sig en öl, för öl och korv är som mjölk och honung, som Hans och Greta, som Ying och Yang.
Helgens strapatser då? Fredagen var en vild öl-konsumeringsdag som kulminerade med streakande runt vasa torg för den nätta, insamlade, summan av 16 €. Taget!

Storyn bakom? Hannes, jag och några andra kufiska typer satt vid ett bord och jag påpekade att Hannes inte kunde sänka en öl på under 5 sec. Han sänkte den på 3. Aningen imponerad lovade jag att bjuda honom på en till öl om han sänkte nästa under 5 sec. Det tog runt 2 sekunder. Jag muttrade något om att han iallafall inte var man nog att sänka en till. Vips så var den nere i hans mage.
Förgrymmad över vadslagningsförlusterna påpekade jag att jag minsann skulle springa naken runt torget för 20 euro. Vem är imponerad av ölhävning, liksom?
Priset prutades ner till 4 euro per åskådare. 4 modiga betalade för att få se Juules the almighty springa runt torget lika naken som dagen han föddes. Okej, skorna behölls på.

Temperaturen var runt nollstrecket. Nordliga vindar drog in över Vasa torg. Jag mätte ut rutten. Det såg kallt ut. Min pung skrynklade ihop sig som en igelgott under attack när jag spurtade iväg. Publiken hurrade. Några andra hade kommit för att bevittna spektaklet utan att betala. Fuckers. Would you steal a car?

Jag mötte på glada hurrop och highfives på vägen. En gammal dam som tog sin kvällspromenad med rollatorn såg förskräckt ut. Jag hälsade glatt i farten. Då såg jag Farbror Polis som patrullerade. Jag hoppade i skydd bakom en husvagn. Jag var dömd. Fienden skulle ta mig. Jag tänkte tillbaka på de fallna hjältarna som kämpat för vårt land och kände en stark tillhörighet. Idag var det Finlands nationaldag. Jag uppbådade mina sista krafter i den bistra kylan och spurtade iväg. Symboliskt nog rundade jag frihetsstatyn, ropade "FREEDOM" och kastade mig in i vår varma trappuppgång. 16 euro rikare. Easy Money!
Lördag. Dags för Unitedmatch. Ölen är på kylning, och gårdagens streakning bortglömd / förträngd. Vinst med 0-4 och glad i hågen begav vi oss till Sonjas inflyttningsfest. Vi spelar ölspel. Jenkki och Nina "vinner". Sedan bär det av till Ollis för en Guinness med Masa och Ratti. Gott som fan! Ett tu tre så befinner jag mig på Hankes lönnkrog Cella. I fucking hate that place. Någon tjej spyr galla över mig. Oförtjänt? Javisst. Who cares? Jag drar vidare till Fone. Betalar 7 euro. Ingen stämning alls. Vinner 16 euro på Black Jack. Easy Money!
Kvällen avslutas på Ollis där Dj Zäppin briljerar med hårdrocksklassiker. Hannes brottar ner Nylle, sjunger lovsånger om Torres och uppför sig allmänt berusat. Dagens ungdom..

fredag 4 december 2009

Glöggrundan!

Hannes hade ordnat buss med tillhörande busschaufför ner till åbo för lite partajande. Ett respektabelt antal deltagar stod och gäspade utanför academill klockan 9 på morgonen. Mitt morgonmål bestod av en gurka och öl. Beer, the cornerstone of any nutritious breakfast.
Bussen saknade toalett, så resan till åbo tog aningen längre än beräknat. Allsången kom igång ca halvvägs till åbo. Cederberg tog ton. Senast jag hörde någon sjunga så falskt var i lågstadiet när jag hörde Linkken sjunga sångprov.
När vi kom fram till åbo hade vi med oss alla deltagarna plus en big ass roskis och en reklamskylt. Tjuvarna nämns inte vid namn.
Jag, Ratti, Emme, Masa och Nicke stack iväg för att söka upp en pub för att ta oss en öl. Vi träffade på en 100-årig dam på Hunters Inn. Hon rökte. Mycket. Hon försökte flörta med mig. Jag blev glad.
Efter några öl drog jag iväg över bron för att orientera mig fram till Taagis place. Stannade på vägen för att köpa mer öl. Vi Taagis nalkades det fifa, bastu, idol och öl. Teeda och Hellund joinade. Kul att se gamla hjältar igen. Jag lirade byxorna av pojkarna i Fifa. De har tydligen legat på latsidan i Åbo. Skärpning! Nu var det dags för glöggrundan. Vid det här laget var jag rätt så i såsen. Jag yrade runt och träffade på nya och gamla bekantskaper. Drack stark glögg och jesus-glögg. Åt korv med bröd och klottade ner statsvetarnas ( ? ) bord. Försökte mucka gräl med kemisterna för att de försökte ta 3 euro i betalt för en glögg. Fick senare höra att de hade läkarsprit i glöggen. SÅ jävla dyrt kan det väl ändå inte vara.

Dags för nattmat. Hannes och Rasmus stod bredvid korvkiosken för att överfalla någon stackare och knycka dennes mat. Det lyckade sådär. Rasmus fick på trynet och gick skamsen iväg. Hannes gjorde sitt bästa med nästa kille. Han sprang fram till killen, försökte knycka grillpannan ur tassarna på honom. Lyckades inte. De stod och stirrade på varandra en stund. "MITÄ VITTUA!?" Hannes sprang. Som fan. Killen sprang efter. "MÄ SOITAN POLIISILLE!" Hannes sprang ännu snabbare. Fick upp en lucka och slängde sig in i en buske. Killen gav upp och gick, ganska belåten med sig själv, hem för att avnjuta en välförtjänt -och betald- grillpanna.

Jag, Rasmus, Masa och Sonja skulle crasha hos tre snygga blondiner med stora hinkar. När vi kom fram kände jag mig lurad. Jag och Masa tog plats på soffan. Ratti sov med en hund i världens minsta säng. Undrar om han made a move?

Jag vaknar av att Masa pruttar. Krapulan börjar smyga sig på. Vi gör det enda rätta och tar oss en pizza och köper mer öl. Efter några öl känner jag mig strax piggare. Bussen står nystädad, utan reklamskyltar och roskisar, på torget och vi hoppar in. Hälften av deltagarna har inte orkat upp för hemresan. Det är bara de hårdaste och modigaste kvar. Det bådar gott inför bussresan hem. Allsången tar fart omgånde. Masa dricker som en svamp. Jag drar igång en kuk-tävling. Ilkka, 49, från Joensuu blir ohjälpligt sist. Bussen stannar utanför Ollis klockan 11. Jag sticker upp till slottet för att dricka lite slottsvin. Klockan 2 blev det tydligen Ollis för min del. Vackert så.

tisdag 1 december 2009

Juules Bravader

Juletiden närmar sig. Glöggrundan var en succé, och jag kommer att referera den också bara jag får något perspektiv på den. Efter som december är en välkänd dryckesmånad skall jag för er, kära läsare, berätta om mina 10 värsta berusningar. Känsliga läsare varnas.

10. Midsommar 2008. En 5-liters öltunna från Lidl konsumerades ruskigt snabbt. Linkken spiller upp en generös sup åt mig. Ett varmt tält är inte att rekommendera en krapuladag. Jag sover med huvudet ut från bilfönstret påväg hem. En fluga krockar i mitt öga. Krapulabetyg 8/10.
9. På nionde plats finner vi gulisintagningen 2008. Nyligen hemkommen från en spritresa till Aiya Napa, trodde jag att min lever klarade av allt. Med gott mod lastade jag in öl och sprit. Vår klass vann den ärofyllda öl-stafetten. Jag stod halvnaken på torget och dansade små grodorna. Dagen efter mådde jag apa.

8. Åttondeplatsen kniper Villaavslutningen 2007. Platsen var villan i Vexala. Kopiösa mängder konsumerades. Linkken och Ali dansade Sixten Boström-sången på klipporna. Sebbe rullade, totalt utslagen, ner för klipporna. Jag spelade ölspel med mig själv. Kvällen slutade med att jag och Linkken stod och spydde ikapp. Bakfyllan dagen efter lindrades endast med att det fanns de som mådde värre.

7. Fyllan som föranledde min senaste nykterhetsperiod. Connys pyramidöl-spel och inflyttningsfestbål. Aldrig har en människa gått så ostadigt på Vasas gator.
Krapulabetyg: 8/10
6. London Tour 2009. Fyra dagars sträcksupande kulminerade på lördagskvällen. Efter att ha konsumerat öl i mängder som skulle ha däckat en större flodhäst så är det inget under att Engelsmän tittar snett på oss Finnar.
5. Göggrundan. En närmare recension kommer i nästa blogginlägg. Jag vill ju inte förstöra spänningen på förhand. En sjujäkla fylla och en helvetisk hangover.

4. The Olliskväll that never was. Vaknade upp på morgonen och trodde att jag hade dragit en kontrollerad fylla. Får höra hur jag omåttligt berusad har gjort ollis osäkert på egen hand. Minnerluckor när dom är som bäst. Bildbevis finns. Krapula? Nejdå.
3. Ekenäs Road trip. Bravaderna har ni läst om här på bloggen.
Tidig ölförtäring på ekenäs strand ledde till grillfest, mer fest, parkbänk utanför ettan och en kraschlandning i Emmes dike. Legendary!
2. Vappen 2005. Tidigt i min karriär. Ung och pigg hade jag lyckats lägga vantarna på ett sixpack karjala.
Här skall supas till! Jag och Ali satt vid Lauri "kenneth" Åstrand och förfestade. Det bjöds på drinkar vill jag minnas.
Jag hamnade på Sebbes vessagolv. "Ja ska alder mejr drick" fångades på film. Jag cyklade hemåt.
Stannade flertalet gånger för att spy. Cykel lydde mig inte. Vaknade upp vid min säng med en stor, mysig spya bredvid.
Hangovern är den värsta i mannaminne. Ingenting hjälpte. Jag trodde att jag skulle dö. På riktigt.

1. Ayia Napa 2008. Vad ska man säga? Jag, Sunkken, Sebbe, Ali och min kusin, som jobbade där,
var ut på rövartåg.
Barerna avverkades i rask takt och till slut fann de mig vid
en pub flörtandes med en ful, gravid rysk dam.
"You're the most beautiful woman I've ever met".
Sedan en rejäl spya. Jag kraschar i Sunkkens säng efter otaliga timmar på Wc-golvet.
3-dagars sängliggande i krapulafrossa. Say no more.

Edit: Radbrytningarna suger. Deal with it.

torsdag 26 november 2009

Working Class Hero

One man can make a difference.

Hero.

måndag 23 november 2009

Rock n' Roll

Idol på Ollis, Nylandsturnén och helgens bravader kommer att behandlas i dagens heta blogginlägg. Londonfilmen är på gång, men måste kvalitetskontrolleras och till viss mån censureras innan publiceringen.

Idol på Olivers Inn. Onsdagen börjar med att jag och Eirik springer omkring på stan för att jaga peruker och mustascher. Efter att Janek lurat oss till Vasa teater så fann vi våra outfits vid FunToy. Vackert så. Vi mötte sedan upp med programledare Janne Grönroos (Hannes) och Krista Siegfrids (Åsa). Jag skulle föreställa hårdrockslegenden, bandymålvakten, gitarrvirtuosen, den mytomspunna DJn på Ollis, Sami "Zäppin" Salonen. Eirik var den skivaktuelle Fredrik Furu. Mustachen vältrimmad och hatten på sned. Klockrent! Juryn var redo!
Vi drack slottsvin och gick in i karaktär.

Väl på Ollis flöt allt på riktigt bra, förutom några oundvikliga bloopers. Jag påstod bland annat att Zäppin spelat gitarr i Hanson, när han i själva verket lirat i Nordman. Potatoe Potaaaatoe. Båda e ju svenska band, eller? :)
Publiken var vild, småtjejerna längst fram grät när "I remember you" framfördes. Vinnaren blev Nicolina Koskinen med låten awakening. Vi i Juryn framförde ett extranummer. Fredrik Furus - dagar och nätter. Ölen var gratis och god, så när jag vaknade upp 05.30 så kände jag mej som om någon kört en lyktstolpe genom mitt huvud.
Nylandsturnén. Tåget avgick 05.50. Biljetterna var slut i maskinen. Pengarna slut i plånboken. Jag föreslog att vi skulle lägga oss ner på perrongen och dö. Hannes vägrade. Han slängde upp mig på sina breda axlar och utstötte något som lät som ett krigsrop och släpade ombord både mig och Maki på tåget. Väl ombord började vi tigga pengar av våra stackars medresenärer.
Vi fick ihop till biljetterna och konduktören var nöjd och belåten. Inga platser med what the hell, man kan ju sova på golvet.
Helsingfors är en skitstad. Man måste betala 2.50 euro för att ens ta sig in till centrum. Ölen kostar 7 euro / stopet och det regnar. Alltid.
Vi hade en sjujäkla fest på hotellet iallafall. Hotellpersonalen drömmer väl ännu mardrömmar om oss. Linda svimmade och Makis bror har knappast höga tankar om oss pampeser hädanefter. Biobesöket på fredagen blev iallafall en succé. Paranormal activity. Hujedamej en sån skräckfilm.

Lördagen var inget att skriva hem om. En alltför lång förfest och en bedrövlig pub. Kvällens behållning var Hannes misslyckande i diverse spel.
På hemvägen till Vasa spelade vi kort. Hannes och Linda hade inte mycket att sätta emot här heller och Sonja och Jag avnjöt en promenadseger i "Tecken".

Jag tror mej ha slagit rekord i alkoholkonsumtion i lördags. Okristliga mängder berusningsdryck har förtärts och hangovern har inte riktigt släppt ännu. Dagen börjar med att jag cyklar till Jimmys för att se på fotboll. Ölen slank ner i rask takt och efter 3 matcher känner jag mig onykter. Till Jimmys förtjusning räddade mina pantpengar hans ekonomi i några veckor framöver. Jag laddar in en shot förrän jag beger mig till Belles födelsedagsfest. Jag stannar vid slottet för att ta mig något att dricka. Cykelturen hade gjort mig törstig igen. Slottsvinet blev min räddning (mitt fördärv) och relativt wasted beger jag mig till Belles där det serveras bål. I mängder.

Jag vaknar upp hemma i min säng och tänker. "Fan vad full jag var igår, varför var jag inte ute på krog?" Ett påtagligt antal vittnesmål gör dock gällande att jag verkligen hade varit ute på krog. Berusad som en getabock på muschrooms hade jag vinglat omkring på Ollis. Uschadå. Nåväl, det är ju bara lördag en dag i veckan..

tisdag 17 november 2009

Guinness tour 2009!

London 2009. Pretty fucking ninja. En film kommer att komma upp här på bloggen inom en snar framtid, men jag skall försöka återge äventyret med ord också.

Onsdag. Vi samlas alla vid Mysinge i Bennäs. Alla är där förutom Sunkken som inte har några byxor. Han hade tydligen jagat en hare över ett staket när byxorna sprack. Varför den stackars haren inte kunde få vara i fred vet vi inte. När Sunkken äntligen anländer med nya tajtare jeans så sticker vi iväg. Ölen korkas omgående. Vi stannar för pisspaus. Seve lunkar in för att köpa öl. Mer öl. Han har tydligen hävt i sig 8 burkar already. Jag känner mej liten och orutinerad. Seve blir min nya idol.

Måttligt berusade anländer vi till flygplatsen. Vi tar oss en öl och spelar kort. Sedan är det dags för den obligatoriska kilningen av kön innan det är dags att borda Ryanair. Jag somnar. Pojkarna beställer in rödvin och ljudnivån är allt annat än låg då jag vaknar. Mölsä försäkrar nya resenärer om att piloten är välutbildad och att planet kommer att landas lugnt och skönt. Jeppo ser inte övertygad ut och skrattar nervöst.
Väl framme vid hotellet så blir det läggdags omgående. Hotellpuben är stängd och rödvinsbutiken likaså. När vi vaknar luktar det död apa inne i rummet. Ventilationen är inte den bästa. Jag sover i samma säng som förra året. Rödvinsfläcken är fortfarande kvar! Classy.

Torsdag. Uppe med tuppen. Vi slänger i oss en frukost på hotellet. Rice crispies. En klassiker.
Nu beger vi oss till den gamla goda puben med brasan. Prick 11.00 när dörrarna öppnas stormar 14 törstiga finnar in. Pubägaren ser förvånad ut. Guinnessen slinker ner i rask takt och plånboken blir lättare och lättare. Seve joinar oss. Han har varit på en egen pubrunda för att släcka den värsta törsten. Han sänker en guinness på någon minut, rapar ljudligt och beställer en till. Jag bugar mig av vördnad. Resten av dagen fortsätter i samma stil, pub-besök, shopping, mat och fler pubbesök. Tommy upprepar frasen " Peff pojka i London - dricker ööli" alltmer frekvent.

Fredag. Vaknar upp med en hemsk huvudvärk, men den botas lätt med några pints i downtown London. Icke. Kicki släpar med oss till något jävla köpcentrum i utkanten av nowhere. Priserna är horribla och Sebbe köper en kaffe för ca 18 pund. Fuck this, tänkte vi och begav oss närmare centrum. Det är dags för oxford street- rallyt. Pub-besök, shopping, pub-besök. Från öst till väst. All day long. Kvällen avslutades för vissa på stripklubb i Londons mindre glamorösa kvarter, på toaletten på en vanlig klubb eller i hostellets egna pub.
Majoriteten mådde som de förtjänade dagen efter, men skam den som ger sig. Saturday means football in England. Vi beger oss raka vägen till norra London. White hart Lane. Tottenhams anrika hemmaarena. Det har gått rykten om 3 liters ölstop. Det vattnades i munnen. Vi hittar en fin pub några stenkast från arenan där vi påbörjar ölkonsumtionen. Alla är taggade och ölstopstornen skjuter i höjden. Poppers och öl gör oss fnissiga och engelsmännen slänger förvånade blickar på oss när vi sjunger pedofilramsor om Wenger.
Via hamburgerståndet till arenan. Stämningen är hög. Jag, Seve och Jimmy sänker öl i rask takt före matchen. Matchen i sig är spännande. 2-0 till Tottenham, Sunderland missade en straff. Som den erfarne fotbollskonsumenten som jag är ger jag stämningen 7 getingar av 10 möjliga.
Den enda tian är United mot Newcastle på old trafford 2008 i Januari 2008.
Efter matchen sticker vi till en annan pub för att se på Arsenalmatchen på tv. Owen bjuder på kannor med öl och Seve slår nytt rekord genom att sänka en pint på ca 5 sekunder.


Vi fortsätter kvällen på en Pub som sent kommer att glömma oss. Ölen flödade. Shotglasen tog slut. Engelsmännen stirrade gapande på oss när vi sjöng, dansade på borden och pissade på gatan utanför. Promillehalten hos de flesta skulle ha dödat en mindre flodhäst.
Suna lyckas på något sätt föra hem mig till hostellet. Dagen efter kunde man, med viss avsmak i blicken, urskilja raketspyor på byggnader mellan tunnelbanan och hostellet.
Söndagen tillbringades med en hemsk hangover, med byxorn som luktade spya, på flygplatsen. Vi såg första halvlek mellan Chelsea och United. Förlust igen. Terry är en fitta.

Ett stort tack till pojkarna och speciellt Owen som har ordnat denna fantastiska resa. London 2010 coming up!

onsdag 4 november 2009

LONDON BABY!!







Så va de då dags. Catch you on the flipside!

torsdag 29 oktober 2009

Pink Lady

Hemma i sweet ol' Jakobstad. Sover i en högsäng med lillebror. Flashbacks. Klaustrofobi. Tristess. Interaktionen med andra människor har varit minimal. Närmast jag har kommit är väl när jag haft hetsiga diskussioner med "Fru Klöver" på pidro-online. Kvinnor och kortspel. Big nono.

Hur har jag då hamnat här mitt i mörkaste senhösten? Är på en treveckors praktik på ett lokalt lågstadium. Jag skulle förstås ha en hel massa roliga historier därifrån, men jag är professionell och hänvisar till min tystnadsplikt. Jodå, för att upprätthålla en god självkänsla borde man ha en positiv livssyn och prioritera yrkesstoltheten.

Hannes, Belle, Emme och Råddvals följde med på roadtrippen som skulle ta mig ifrån Vasas alla frestelser till Jeppis. Vissa ville t.o.m. gå så långt att de kallar min tid här i Jakobstad för rehab. Like I was in need of that?

Anyhow, jag fick guida runt dom i Jakobstad och dom såg mäkta imponerade ut.
Jakobstad har trots allt en hel del att erbjuda för den öppensinnade turisten. Här kommer en lista på sevärdheter vi besökte:

1. Strengbergs Klocka - Finlands största.
2. Gamla hamns hopptorn - 10 (!) meter högt
3. Korv Görans - Finlands första kebabkiosk.

I synnerhet ekenäsborna, vars egna sevärdheter sträcker sig till Frasses grillkiosk och en jävla militärgarnision, var alldeles till sig över alla turistmål som Jakobstad kunde stoltsera med.
Avslutningsvis bjöd pappa på plättar och jag kunde skönja begynnelser till tårar i ögonvråna på flickorna när vi skiljdes åt.

En vecka höll jag mig nykter. När jag började drömma mardrömmar om Wayne Rooney som spelade pidro beslöt jag att jag måste återvända till människobyn för en dag iallafall.
Hoppade i bilen. Rusk-väder. Sommarringar. "Breaking the law" på högsta volym när jag pressar fram på munsalavägen i 110km/h med min golf 1.4 och känner mig bad (80 var den nya begränsningen).
Stannade i Oravais för att köpa öl. Funderade på att knäppa en framför ratten. Jag vågade inte. Kände mig inte bad längre.
Kom fram till Vasa. Stack direkt till Makis för att börja förfesta. Folket låg utslagna på både sängar, soffor och golv.
"Hård kväll igår?" Makis utseende besvarade min tysta fråga. Han såg ut som en luffare.
Pojkarna hade tydligen spenderat fredagen på den anrika strip-klubben "Pink Lady". Rasmus hade fortfarande dregelfläckar på tröjan.
Jag hinkade i mig ölen i rask takt för att komma ikapp. Maki gjorde en perfekt imitation av hur rike Jerry skulle ha uppträtt på strip-klubben. Jag skrattar fortfarande.

Vi begav oss till Ollis. Maki slapp tydligen inte in. Han var portad. Ratti var DJ. Gott så.
Belle och Råddvals försökte spela hard ball med mig. Men I know that game. Jag vet att dom var superglada att se mig. Jag träffade på Smedin #60 (vote vote!) och Lucke & Lucke. Lucke fyllde år. Han var i såsen. Rejält i såsen. Jag hjälpte honom på traven genom att bjuda på en födelsedagsdrink. Skadeglädjen kan skönjas i bilden här under.

Hannes köpte in brickor fyllda med öl. Vi tackade och tog emot. Belle kunde inte längre dölja sina känslor över att jag var tillbaka in Paradise City, så hon grät av lycka. Dj Snårrin spillde öl på folket på dansgolvet. Han skapade väl feelis på sitt sätt.
Vaknade upp, med ett bankande huvud, av att någon slickar på mej. Jag svär när jag upptäcker att Hin Håle herself ligger och glor på mig. Jag måttar en spark, men missar oturligt nog.

En vecka kvar av praktiken. Sen bär det av till LONDON BABY!!
It's gonna be awesome!

måndag 19 oktober 2009

The Devils in Disguise

"What's crackin' my n-n-n-n.. Hur gick tenten? "
Självklart ska man börja ett utlämnande blogginlägg med lite insiderhumor för att säkert skrämma iväg nyfikna first-time-readers. Citatet är av Hannes, och ni kan säkert föreställa er situationen.

Fredag. Sitter och farmvillar och är aningen bitter över att mina morötter blivit gamla. Matilda ringer. Hon har tråkigt. Jag har jävla skoj. Jag tar en för laget och gör henne sällskap -trots att min farm gav mig en sjujäkla spelupplevelse. Hon bjuder på mat och hennes klasskompisar kommer över. Vi sticker till Niklas P. och Janis för att spela Fifa. Jag börjar bli lätt berusad och förlorar förbannat oturligt mot Niklas på straffar. Jag blir sur och sticker hem för att äta pizza.

Lördag. Maki och Niklas känner sig grymt aktiva och drar med mig till Makis för att göra skolarbeten. Jag protesterar. Det är lördag for fuck's sake. De lockar mig med öl och vin. Jag är lättövertalig. Man vill ju inte vara den som är den. Vi får faktiskt gjort ett skolarbete om sjösäkerhet. Fantastiskt. Vi drar vidare till Loftet. Trivial stod på programmet. Team Helsingfors briljerade, men Team Pampas tog hem den moraliska segern. Vi belönar oss själva med utgång. Det blir Fontana. Möter Sebbe. Han är överdrivet i kanonen. Han blundar och dansar för sig själv -framför bardisken. Jag skakar menande på huvudet åt Philip. Rockar loss lite på dansgolvet, för att sedan bege mig hem -via McDonken. 1 € för en osthamburger? Taget!
Hannes smyger in. Jag hade väldigt roligt åt hans kvällsaktiviteter. Jag tror han spelade ishockey eller något i sitt rum.

Måndag. Rasmus och jag ställer till med Monopolkväll. Emme, Jossan och Masa joinar oss. Jag drömde mardrömmar om Norrmalmstorg i tre nätter i rad efter detta spektakel.

Tisdag, min favoritdag. Vi planerar en bastu-fifa-skolarbetskväll vid Oskars. Maki tycker inte om bastu. Maki tycker det är för varmt. Maki sitter för det mesta på nedersta bänken när de stora pojkarna badar bastu. Ölen slank ner i munter takt, skolarbetena uteblev och vi begav oss till Ollis. Amra firade födelsedag. Anders var stupfull.


Rasmus var DJ och hade hemskt roligt åt mig. Jag hade tydligen dansat ensam iklädd solbrillor och hawaii-skjorta. Låten då? "Mambo number five". Jag har mina stunder.
Onsdag. Krapulan som följde var något i hästväg. Huvudet bultade och magen dansade rumba. Niklas hittade spyor på vessakanten. Jag bedyrade min oskuld, men jag tror att mitt djupt gröna ansikte avslöjade mig. Såhär kunde det ju inte fortsätta. Jag begav mig till Alko. Nu skulle krapulan botas minsann. Vi stack till Lindas för att spela Alias. De gamla goda lagen. Team Freedom förlorade. Jag var knäckt. Maki hånlog åt mig. Lotta och han hade briljerat som vanligt. Jag kan inte förstå det hela. De två mest inkompetenta dagdrivarna sopar banan med oss. De kanske tänker på samma sätt?

Nåväl. Jag och Niklas drar vidare till Fontana där eftersläppet till dagens sitz äger rum. Vi möter på Jimmy. Han har spytt på toaletten. Klockan är 11. Han kramar om mig, berättar hur mycket han älskar mig, och sticker iväg för att spy.
Jag har helvetes skoj. Min favorit-Victoria är där. Hon bjuder på poppers. Jossan lovar att bjuda mig på öl om jag raggar på en 40-årig man med ölmage och mustasch. Done deal. Han nobbar mig dock.. Jag deppar inte längre när jag får min öl.

Hannes är utklädd till en julgran. Han är nykter. Jag är imponerad. Emme berättar hur mycket hon hatar mig. Ett tag tror jag att hon skall strypa mig och jag ryggar instinktivt bakåt. Hon ser att jag är på min vakt och försöker se ointresserad ut. Sedan, helt out of the blue, så kastar hon sig efter mig med ett hest stridsrop, men jag är för snabb, smidig och finurlig. Jag springer ut från fontana med ett inte allt för manligt skrik.

Torsdag. Vaknar upp med en - om möjligt - värre hangover än i Onsdags. Nu finns det dock ingen möjlighet att supa bort den, jag har nämligen tent på Fredag. Jag lider. Ack så jag lider. Kommer mig knappt upp ur sängen. Hannes bjuder på varma smörgåsar serverat med kärlek.

Fredag. Jossan har planerat en utflykt till sin villa. Emme lovar att inte döda mig. Jag bestämmer mig för att åka med. Tar risken. Jag lever on the edge.
Vi frågar om det är bilväg eller båtväg. "Varkendera" borde det naturliga svaret ha varit. Bilvägen liknar en lerig bergsåker i Peru och båtvägen är som att försöka anfalla en minerad tysk ubåtshamn. Jag är rädd under båtfärden. Mycket rädd, vill jag påstå. Men vi kommer fram med livet i behåll. Blöta, frusna och törstiga. Hunden luktar skit och Tvn funkar inte. Livet kunde ha varit bättre. Masas humör är på bristningsgränsen, men när elden kom igång i brasan, korvarna fram ur paketet och lådvinet var öppnat så började till och med den mest hårdnackade pessimistens hjärta att tina.

Vi spelade rappakalja, drack spetsad glögg och hade helt enkelt jävligt skoj. Baljan som vi skulle bada i senare värmdes sakta men säkert upp av vana eldare. Sisådär klockan 02.30 var vattnet såpass varmt att man kunde kliva ner i baljan utan att riskera frostskador och hemorrojder.
Masa känner sig kärleksfull och stoppar ner sin tunga i min hals. Jag försöker protestera. Han skyller på att det var "en lek". Jag har mina misstankar. Emme är i sitt esse. Hon är alldeles till sig av baljan. Jag tror hon sitter hemma nu och räknar ihop hur mycket studiestöd hon måste spara för att kunna köpa en egen balja.

Morgonen efter så är alla rätt slitna. Vi har iallafall hysteriskt roligt åt Rasmus försök att ta sig loss från trädet vi tejpat fast honom vid. Båtfärden gick smidigare på hemvägen. Kanske berodde det på att vi hade lättare packning? Kanske berodde det på skickligare folk vid årorna?
En riktigt trevlig fredag. Lite synd att inte byrackan dog. Jag menar, det finns väl knappast något bättre ställe att bli begraven på? Dessutom luktade han om möjligt ännu mera röv på hemvägen.
*Djuret hette Michelle. Töntigt namn om ni frågar mig.

Vill någon läsa en annan version av Fredagen finns en att tillgå här.
Känsliga läsare varnas.